|
Tillbaka
ALTARTJÄNSTEN
VID SJUNGEN MÄSSA MED RÖKELSE
”Omnia
autem honeste et secundum ordinem fiant”
– I Kor. 14:40.
S = sacerdos
(präst); MC = magister
caeremoniarum (ceremonimästare); TH = thuriferarius
(rökelsekarbärare).
Av
yttersta vikt är att ministranternas rörelser
utförs med värdig samstämmighet och
koordination, så t.ex. de gemensamma knäfallen.
Detta kräver mycken och återkommande
övning. För den mindre vane altartjänaren
är en övergång från den sjungna
mässan utan rökelse (vars ceremonier för
altartjänarens del inte skiljer sig från den stilla
mässans) till denna högre form överhuvud
inte lämplig.
Förberedelser
Förutom de förberedelser som beskrivs i vår
handledning
för ministranten vid stilla mässa,
tillkommer följande:
† TH ombesörjer att rökelsekaret
är redo: åtminstone ett kol skall vara tänt
samt ytterligare ett finnas förberett på
kredensbordet.
För
övrigt skall det som gäller vid en sjungen mässa utan
rökelse iakttagas:
†
Innan S förbereder kalken skall missalet bäras ut
till
altaret och öppnas vid rätt uppslag för introitus.
Lämpligen har S dessförinnan iordninggjort missalet i
sakristian.
†
Före mässan ställs av
S kalken på altaret
Härför viks korporalet upp på altarets mitt
och på detta ställer S den beredda kalken som
förstås förblir täckt med sitt velum. Den nu tomma
bursan
ställs upprätt, till vänster om kalken men
utanför korporalet. Observera att endast S eller
lägst en subdiakon får vidröra de
heliga kärlen.
†
Rätt antal ljus skall ha tänts (minst
fyra och som mest sex ljus för missa in cantu),
vanligen ett par
minuter före mässans början. Man
tänder ljusen i följande ordning: utifrån
och in mot krucifixet, med början på epistelsidan.
†
På kredensbordet har förberetts: a) kärl
för vin och vatten, b) kärl, liten linnehandduk (manutergium) och
fat för lavabo,
c) sanctusljus (och tändstickor), d) ringklocka samt d)
kommunionspatena.
†
MC bistår S med påklädningen
i sakristian.
†
Innan man lämnar sakristian säger S
antingen Procedamus
in pace, till viket svaret
är In
nomine Christi. Amen, eller Adiutorium nostrum in nomine
Domini, varpå MC svarar Qui fecit caelum et terram.
Mässan
MC befinner sig
regelmässigt till höger om S, om
inget annat anges. TH ligger alltid på knä
när han inte sköter en särskild uppgift.
Detta gäller även MC, som dock berörs
härav avsevärt mindre, då MC har betydligt
fler uppgifter än TH.
1)
Procession till
altaret.
Längst bak går S. Processionen ser sålunda
ut som följer: S + MC + TH. Rökelsekaret har TH
antingen i
handen eller så hänger det på sitt
ställ, intill kredensbordet. MC ger S vigvatten
vid inträdet i kyrkan.
2) Erforderlig reverens för altaret utföres. Efter att ha hängt
rökelsekaret på sitt ställ (i annat fall förblir TH stående) intar
TH sin plats vid kredensbordet
(på knä); MC tar emot birettan vilken han placerar
på kredensbordet om det finns tid för detta,
alternativt håller han i den under trappstegsbönerna
för att omedelbart därefter avlämna
huvudbonaden på kredensbordet (glöm inte bort
eventuell trappstegsbönstext); S + MC
läser växelvis trappstegsbönerna; TH
kvarstannar på knä vid kredensbordet.
3) Efter trappstegsbönen lyfter MC alban en smula för
att underlätta dennes uppgång för altarets
trappsteg, reser sig
och ställer sig sedan vid altarets epistelsida (på
altarets högra kortsida) där
han inväntar TH:s ankomst. MC + TH (med rökelsekar +
skepp) möter S vid altarets högra hörn. TH
ger skeppet till MC samt öppnar karet. MC öppnar
skeppet, tar skeden, kysser den och sedan S’ hand och ger
skeden till S. MC säger Benedicite,
pater reverende innan S
välsignar rökelsen efter att ha lagt ned den i karet
på det där brinnande kolet. Karet skall under
välsignelsen av
rökelsen hållas
öppet. MC tar emot skeden av S genom att först
kyssa hans hand, därefter skeden. MC ger därefter
skeppet till TH, som i sin tur räcker MC
rökelsekaret. MC
överlämnar nu detta till S med solita oscula,
d.v.s. de sedvanliga
kyssarna: först kysses föremålet,
därefter S’ hand. TH lämnar under tiden
skeppet på kredensbordet och gör sig beredd att
från altaret
lyfta av missalet för rökelseriten. Han lyfter upp
missalet och dess kudde eller ställ, går ned
från altaret och ställer sig ett par meter
från altaret, på epistelsidan. vänd mot S.
Här inväntar han att altaret rökts in.
4) MC håller försiktigt i mässhakens
övre högra hörn (beroende på
dennas beskaffenhet; om det inte låter sig göras
på ett stilfullt sätt räcker det med om MC
följer S under inrökningen) medan S röker in
altaret; han knäböjer när S
knäböjer (skulle S buga djupt mittför
altaret, knäfaller MC). När MC får tillbaka
karet från S, kysser han som
vanligt S’ hand samt karet, bugar
tillsammans med TH (som har kommit tillbaka efter att ha lyft undan
missalet vid inrökningen av
altaret), djupt mot S, varefter MC röker in S med 3 x 2 slag
(tredubbla slag förekommer aldrig i äldre romersk
rit).
Han ger sedan karet till TH som hänger tillbaka det
på dess plats. MC pekar ut introitus
för S och
gör korstecknet samtidigt med honom. MC står
på S’ högra sida. TH knäfaller
på sin plats, d.v.s. vid kredensbordet.
5) Efter att introitus
lästs färdigt läser S och
MC alternerande Kyrie
eleison, varpå S beger sig till
altarets mitt där han intonerar Gloria. MC
kvarstannar vid
epistelsidan men går ned in
plano, vänd mot altarets långsida,
för att
där invänta S´ promenad till taburetten,
ifall denne
vill sätta sig under det kören sjunger
färdigt Kyrie
och Gloria.
S går nämligen möjligen och sätter
sig
efter att ha intonerat och läst Gloria.
I så fall utför MC ett knäfall och
följer efter S till
taburetten. MC tar birettan, kysser den och ger den till S; lyfter
upp mässhakens baksida för S när denne
sätter sig.
Under Gloria
står TH och MC framför och på
ömse sidor om S, vända mot varandra, som ett slags
honnörsvakt (finns kostolar kan de tänkas
sätta sig där istället). De bugar samtidigt
som S där Glorias
text så fordrar. TH och MC vänder sig
därvid dock mot altarets krucifix.
6) Vid cum
sancto spiritu under Gloria,
ger MC
birettan till S med solita
oscula. S reser sig då och beger sig till
altaret följd av MC (TH lägger sig på
knä vid kredensbordet). Inför altaret gör
S och MC erforderlig reverens (MC knäböjer alltid
under
det S endast knäböjer om det heliga sakramentet
förvaras vid eller bakom altaret). När S
går upptill altaret kan MC framtill lyfta hans albas
nederkant något för att underlätta
för S, som eljest kan trampa sin alba. Härefter reser
sig MC och beger sig (den långa vägen) till altarets
kortsida på epistelsidan, där han inväntar
S.
7) MC pekar för S ut kollekten (med hela handen, handflatan
vinklad uppåt, och inte med pekfingret), men inte episteln
(som om möjligt bör sjungas av en
korklädd kantor eller medlem ur kören). Under det
episteln sjungs
förbereder TH rökelsekaret, och efteråt
(efter att MC svarat Deo
gratias) – under graduale och
alleluiaversikeln
alternativt tractus
– flyttar MC missalet till altarets
evangeliesida medan TH förflyttar sig till altarets
högra
hörn, d.v.s. altarets kortsida på epistelsidan,
där han inväntar MC (med
ett nytt halvkol glödande i karet).
8) Efter att ha flyttat missalet återvänder MC till
epistelsidan, där han sammanträffar med TH och
genomför iläggning av rökelse som under 3
ovan (han ger dock inte karet till S; ej heller TH till MC).
Därefter flyttar MC skeppet till kredensbordet. TH, som
håller i
karet, väntar på honom.
De sammanstrålar nu och
knäböjer tillsammans vid altarets mitt.
9) MC + TH står nu på evangeliesidan, på
altarets kortsida (MC till
höger, TH till vänster) och inväntar S som
ännu
läser Jube,
Domine, benedicere o.s.v. S förflyttar sig nu
till evangeliesidan och sjunger Dominus
vobiscum och Sequentia
sancti evangelii
..., varpå kören svarar. MC ger
rökelsekaret till S som incenserar
missalet. S ger tillbaka karet till MC – som mottager det med
de sedvanliga
kyssarna – vilken ger det vidare till TH, som sedan
håller karet
under hela evangeliet. Efter sjunget evangelium (och svar: Laus
tibi Christe) tar MC karet, bugar sig djupt tillsammans
med
TH och incenserar S 3 x 2.
TH förpassar sedan karet till dess plats invid kredensbordet.
10) Endast om predikan
förekommer. MC
hämtar birettan, knäböjer vid mitten och ger
den till S. Under predikan gör MC + TH bäst i att
avlägsna sig från koret. MC kan eljest stå
vid S´ sida.
11) Credo:
S går åter upp till altaret och iklär sig
åter manipeln, vilken han lämnat för
predikan. MC står nu åter till höger om
S, på epistelsidans kortsida; bugar sig lätt under Credo,
där texten så fordrar, knäböjer
inte
förrän tillsammans med S. När S
efter slutläst Credo
är på väg till taburetten iakttages samma
ordning som under 5 ovan. Under det att Credo läses
står TH på
knä på sin plats, men han reser sig vid S´
ankomst.
12) Vid återkomsten till altaret knäböjer
MC tillsammans med S och lyfter framtill albans nederkant en aning
för att underlätta S´ gång
upptill altaret. TH, som är kvar vid kredensbordet, befinner
sig nu åter på knä.
13) Offertorium.
MC, på S’ högra sida, tar velum
från S när denne läst
färdigt offertoriet och lägger det ihopvikt
på altarets epistelsida alternativt på
kredensbordet. MC hämtar därpå kruetterna
med vin och vatten och omsköter dem, cum solitis osculis
(blott kruetten denna gång och inte S’ hand
– manus
sacerdotis non osculatur).
Efter att S har läst de tre bönerna över
kalken
möter han TH och MC vid altarets högra hörn,
d.v.s. på epistelsidans kortsida.
Rökelseiläggning just som under 3 ovan. MC
håller högra mässhakskanten (om det
går) och knäböjer samman med S. TH lyfter
upp missalet och bär iväg det, varefter han under
inrökningen står nedanför altaret,
på evangeliesidan, vänd mot S. MC tar tillbaka karet
från S med de vanliga
kyssarna – bugar djupt (tillsammans med TH om denne hunnit
tillbaka) och incenserar S 3 x 2.
14) Efter att S blivit incenserad ger MC karet till TH som incenserar
övriga i koret efter rang – och
därpå MC (ett slag). MC ombesörjer lavabo
– före eller efter att ha blivit incenserad av TH.
TH fortsätter sedan med incenseringen av
församlingen: ett slag i vardera riktning, mitten,
höger, vänster. Vid behov lägger han
på ett extra kol.
Orate fratres kan vid behov besvaras (av
MC) vid kredensen. MC kvarstannar till Sanctus,
under/efter vilket han hanterar sanctusljuset. Står
kvar vid kredensbordet, lägger vid behov på en sked
rökelse i karet medan TH håller detta öppet
och ringer ett slag i klockan vid Hanc
igitur. TH knäfaller
på sin plats och håller karet stilla. MC tar
klockan och beger sig till altarets fotsteg, till höger om S,
där han knäfaller.
15) MC ringer i klockan en
gång vid varje S’
knäböj, samt en gång vid varje elevation,
samtidigt som han lätt höjer mässhakens
baksida. MC bugar
lätt med S när S
knäböjer. TH incenserar Sanctissimum 3 x 2
från sin plats på epistelsidan. Härvidlag
bugar
han djupt mellan varje omgång. Han håller karet
stilla mellan omgångarna.
16) Efter konsekrationen av Blodet (som går till på
samma sätt som 15 ovan) knäböjer MC ad
medium altaris, varifrån han intar
knästående på epistelsidan och TH
återställer rökelsen på sin plats
samt knäfaller där han skall vara. MC
kvarstår på knä under lilla elevationen (Per ipsum, et cum ipso, et in
ipso ...).
Härefter reser han sig vid Per omnia... ,
hämtar kommunionspatenan från kredensbordet vid Agnus Dei och
går återgår ned till
knästående
– han bugar sig vid varje prästens kommunion. Efter
S’ förtäring av Blodet läser MC confiteor med
halvhög röst. TH befinner sig hela tiden
på knä vid sin plats.
17) Efter absolutionen reser sig MC, knäböjer vid
mitten av altaret samt knäfaller till höger om S
på altarets översta steg. Önskar han ta
emot kommunionen gör han så
efter Ecce, agnus Dei.
Önskar TH mottaga kommunionen, kommer upp nu till altaret och
knäfaller till vänster om S. Han beter sig i
övrigt som MC fast spegelvänt.
18) Kommunionen utdelas som alltid från
vänster till höger. Efter distribuerad kommunion
överräcker MC kommunionspatenan till S (alternativt
bär den till altaret om patenan är för stor
eller har ett otympligt handtag). MC
knäböjer inte vid mitten eftersom han måste
hjälpa S med alban.
19) MC inväntar ablutionerna vid kredensbordet (TH
har redan återgått till sin plats på
knä).
Han tar då vinet i höger hand, vattnet i
vänster,
knäböjer inför Blodet i den vinklade kalken
innan han går upptill altaret. Ablutionerna
fortlöper som vanligt. MC bugar djupt när S
förtär den första ablutionen. MC
hälsar lätt (men alltid värdigt)
på S när det hela är färdigt och
återgår till kredensbordet.
20) MC flyttar missalet till epistelsidan och slår
där upp rätt sida,
kommunionsantifonen.
21) MC räcker velum
till S (från höger) och
ställer sig till höger vid missalet. Han pekar ut
kommunionsantifonen samt postcommunio(nes). Efter
denna stänger han missalet och lägger det
med öppningen till vänster,
som vanligt (förutsatt att inget annat slutevangelium
föreligger; i så fall slår han upp detta).
22) MC går till evangeliesidan för
välsignelsen vilken han mottar knästående;
reser sig för att intill S hålla altarkortet vid
slutevangeliet. MC knäböjer således inte
vid ’Verbum
caro factum est’, eftersom han håller altarkortet.
Under slutevangeliet står TH, vänd mot evangeliet.
Efter
mässan
23) Efter slutevangeliet hämtar MC birettan och
ställer sig till höger om S (in plano). TH
ansluter
till vänster. S bugar (om inte det allraheligaste sakramentet
förvaras vid altaret ifråga) samtidigt som MC + TH knäböjer.
MC överräcker nu birettan
till S med solita oscula.
TH leder MC + S tillbaka till sakristian,
där korset vördas, varefter MC utbeder sig
välsignelsen med orden Jube, Domne, benedicere.
24) MC mottager manipeln av S, kysser dess kors, och lägger
ned den. Han tar
sedan emot mässhaken och stolan, kysser den senares kors och
assisterar S vid avklädningen. Under tiden släcker TH
altarljusen och plockar undan altarkort och kredensbordets utrustning.
|