Om
Summorum Pontificum
i
Sverige
Inledning
Kärleken till den latinska kyrkans traditionella liturgi är i Sverige ingen ny företeelse. Efter Paulus VI:s liturgireform dog denna kärlek heller inte ut i den heliga Birgittas land. Härvidlag var olika präster av stor betydelse, från pater Paolino, S. J., i Göteborg till domprost Johannes Koch i domkyrkan. Emellertid rönte denna kärlek ingen större förståelse på högre ort. När karmelitpatern Anders Arborelius 1998 blev stiftets nye biskop började detta förändras.
Redan före Summorum Pontificum (2007) tillämpade biskop Anders Arborelius riktlinjerna i det av Johannes Paulus II utfärdade Ecclesia Dei (1988). Följaktligen gav han utan svårigheter tillstånd för mässa, bröllop och dop i gregoriansk rit. Så tidigt som 1999.
Under 2004 vände sig biskopen till Kristkonungens institut, som inledde regelbundna mässbesök till Sverige. Åren närmast före 2007 hade Kristkonungens institut på uppdrag av biskop Anders Arborelius ansvaret för stiftets officiella s k indultmässor (mässor i äldre rit under Ecclesia Dei). Dessa firades i huvudstaden respektive Lund.
Sådant var i allt väsentligt läget ännu i början av sommaren 2007, d v s före Benedictus XVI:s skrivelse "motu proprio" Summorum Pontificum (7 juli 2007). Se vårt historiska avsnitt för mer om tiden 1968- 2007.
Biskopen och Summorum Pontificum
Sommaren 2007 utgav den helige Fadern Benedictus XVI motu propriot Summorum Pontificum, som bl a frigav den äldre liturgin och fastslog att denna liturgi aldrig hade vare sig avskaffats eller förbjudits, utan tvärtom måste bevaras och åtnjuta tillbörlig aktning.
Biskopens uttalade sig i en kommuniké från 2007-09-09. I korta och faderliga ordalag visade han sin omsorg om stiftets med den äldre liturgin förbundna troende. En process av normalisering och försoning i liturgifrågan hade inletts, och hade bevisligen biskopens fulla stöd.
Detta sakernas tillstånd bekräftades av stiftets kommuniké från 2011-12-21. I en längre text förklaras här såväl avsikten med som innebörden av Summorum Pontificum. Vidare redogörs för den gregorianska liturgins plats i stiftet, samtidigt som utnämningen av kanik Marcus Künkel från Kristkonungens institut sätts in i sitt sammanhang.
Fader Künkels utnämning i stiftet 1 november 2011 utgjorde ett viktigt led i en av påven efterlängtad process mot normalisering i liturgifrågan, en process som biskop Anders Arborelius stött under lång tid.
Summorum Pontificum i stiftet
Påvens motu proprio Summorum Pontificum (2007) förändrade alltså radikalt den traditionella liturgins officiella ställning i kyrkan. Begreppet indultmässa har nu förpassats till historien, och den klassiska romerska riten har juridiskt sett åter blivit ett normalt inslag i katolskt trosliv. I kyrkan i stort, men också i Stockholms katolska stift.
Emellertid återstår att se hur det på litet längre sikt blir i praktiken ute i de olika svenska församlingarna av latinsk rit. Mycket beror på den information som svenska katoliker får i denna och närliggande frågor. Inte minst är trosundervisning och kunskaper i katolsk kyrkohistoria och apologetik av vikt. Med tiden torde effekterna av Summorum Pontificum och den kontinuitetens hermeneutik som påven verkar för bli allt mer kännbara.
Inte oväntat visade flera stiftspräster intresse för den romerska ritens extraordinarie form redan 2007. Utvecklingen i bl a Göteborg, Eskilstuna och Karlstad vittnar om denna sak. Till dettas skall läggas i stiftet verksamma ordenspräster (t ex franciskanerna i Jonsered) och så förstås Kristkonungens instituts apostolat i vårt land. Förhoppningsvis kommer allt detta med tiden att växa och bära riklig frukt.
Med tiden torde ett växande antal stiftspräster, i stiftet verkande ordenspräster men även diakoner och ministranter bli skolade i den latinska ritens klassiska form. Redan nu frambär fader Tobias Unnerstål, fader Anders Piltz, pater Frans-Eric Larson, fader Ingvar Fogelqvist, fader Michael Schneider och fader Martin Ferenc regelbundet det heliga mässoffret i gregoriansk rit.
Stockholm och södra Skåne
Kristkonungens institut bedriver sedan flera år ett apostolat i Stockholm och Lund. Sedan 2011 är en institutspräst, kanik Marcus Künkel, bosatt i Stockholm, där han firar daglig mässa (kontaktuppgifter här). Fader Künkel är tillika särskild själasörjare med ansvar för den äldre riten på stiftsnivå. Härutöver firar han mässa i Lund varje söndag, i samarbete med fader Anders Piltz som åtar sig en mässa i månaden.
Redan år 2007 kommenterade biskopen Summorum Pontificum med följande ord:
"Jag är mycket tacksam för att präster från Kristus Konungens Institut regelbundet har kommit till vårt stift för att fira denna mässa. Också i framtiden vill de fortsätta med detta, och de har också visat sig villiga att hjälpa de präster i stiftet som vill lära sig att fira denna mässa. Tanken är alltså att utöka firandet av denna mässa på de tre platser i landet där det redan förekommer."
Biskop Anders Arborelius kommuniké i september 2007.
Under en första period härefter fortsatte besöken från institutet som tidigare, d v s varannan månad. I början av 2010 utökades detta till månatliga besök. Fr o m augusti 2010 blev det två helger i månaden.
I november 2011 flyttade en av institutets präster, kanik Marcus Künkel, till Sverige som särskild själasörjare med övergripande ansvar för den äldre riten i stiftet (kontaktuppgifter här). I en kommuniké förklarade stiftet i december 2011:
"När det gäller Stockholms katolska stift har präster från Kristus Konungens institut sedan flera år tillbaka besökt stiftet för att fira mässor enligt det äldre bruket. För att bättre kunna tillgodose de önskemål som finns i stiftet om sådana mässor har biskop Anders Arborelius under hösten 2011 beslutat att inbjuda en präst från Kristus Konungens institut, kanik Marcus Künkel, att bosätta sig i Stockholm. Fader Künkel kommer att verka som själasörjare i framför allt Stockholm och Lund för dem som känner sig förbundna med den äldre liturgiska traditionen. (Fader Künkel kommer också att tjänstgöra som sjukhuspräst.)"
Stiftets kommuniké 22 december 2011.
STOCKHOLM
Bakgrund
För huvudstadens del hade biskopen redan år 2007 uppdragit åt fader Ingvar Fogelqvist att jämte institutet svara för mässan i den romerska ritens äldre form. Härför lärde sig fader denna rit med institutets hjälp. Den första söndagsmässan i äldre eller gregoriansk rit frambars av fader Fogelqvist redan den 14 september 2008, d v s på ettårsdagen av Summorum Pontificum:s ikraftträdande (mera här).
Uppdraget gick sommaren 2009 till dominikanpater Samuel Järnegard-Fogelvik, sedan fader Fogelqvist utnämnts till kyrkoherde i Växjö. Mässan frambars i Marie bebådelse kyrka på Östermalm.
Sommaren 2010 övertog kanik Marcus Künkel från Kristkonungens institut ansvaret för söndagsmässan i traditionell rit. För att erbjuda en lämpligare tid än kl. 15 flyttades mässan samtidigt till S:ta Birgittas kapell (mera här). I dag är kapellet för litet, och stiftet letar efter ett lämpligt kyrkorum.
13 oktober 2011 meddelade stiftet att kontrakt tecknats med Kristkonungens institut och att kanik Marcus Künkel 1 november samma år skulle flytta till Stockholm. Han blev därmed stiftets förste särskilde själasörjare för den äldre riten, med bland annat samordnings-, informations- och utbildningsansvar.
Frekvens
Fram till hösten 2011 firades mässan i tridentinsk rit två söndagar i månaden. Fr o m sista oktober 2011 firas mässan i äldre rit varje söndag. Mässa firas även i veckan. (Exakt besked lämnas alltid i god tid på anslagstavlan.) Därmed har biskopen svarat på namninsamlingen i syfte att i centrala Stockholm få till stånd frekventare och fr a söndagliga mässtillfällen i gregoriansk rit. Nu återstår att hitta ett större och lämpligare klassiskt kyrkorum för de allt fler troende som i dag trängs i S:ta Birgittakapellet.
LUND
Också i södra Skåne innebar hösten 2008 och ettårsjubiléet av Summorum Pontificum förändringar. Fr o m 13 september det året frambars mässan i gregoriansk rit två ā tre lördagar per månad. Liksom tidigare institutsmässor på vissa onsdagar firades lördagsmässan i dominikanernas kapell på Sandgatan. Utöver institutets kaniker kunde lundaborna glädja sig åt att fader Anders Piltz, känd latinist, predikant och debattör, erbjudit sig att fira mässan i gregoriansk rit.
I oktober 2009 flyttade mässan i äldre rit in i S:t Thomas församlingskyrka, sedan fädernas kapell blivit för trångt. Fr o m mars 2010 firades mässan i äldre rit tre söndagar samt två måndagar i månaden. Celebrant var även då kanik Marcus Künkel och, ena söndagen, fader Anders Piltz. (Mera här.) Fr o m 1 januari 2012 firas mässan i gregoriansk rit varje söndag men även de flesta måndagar. (Exakt besked lämnas alltid i god tid på anslagstavlan.)
I Lund har den äldre riten och institutets apostolat utan svårigheter kunnat införlivas i det ordinarie församlingslivet tack vare en välkomnande kyrkoherde, dominikanpater Pascal Lung (i dag stiftets generalvikarie), något som fortsätter under hans efter- trädare, dominikanpater Johan Lindén. De två romerska riterna lever således sida vid sida, just som den helige Fadern Benedictus XVI ville med Summorum Pontificum.
Kanik Künkel har inte blott hand om söndagsmässor i gregoriansk rit, utan hör bikt, delar ut första kommunionen, viger unga par, döper nyfödda och tar upp konvertiter i kyrkan. Detta skulle kunna bli verklighet på fler ställen. Om den helige Faderns vilja togs på allvar.
Aktuell gregoriansk mässa i Stockholm och södra Skåne annon- seras alltid i god tid på anslagstavlan.
Göteborg
I Göteborg hade indultmässan, efter jesuitpater Paolinos och Roland Allnerts förtjänstfulla insatser, under en tid inte firats regelbundet (annat än av Prästbrödraskapet S:t Pius X). Efter Summorum Pontificum (2007) har emellertid regelbundet firande av den heliga mässan enligt den romerska ritens äldre form införts, och det på två platser.
1. I Kristus konungens församling [länk] har kyrkoherde Tobias Unnerstål undersökt graden av intresse och därvid haft hjälp av den namninsamling som ägt rum. P g a lokalbrist och kyrkoherde Unnerståls övriga förpliktelser blev det till en början varannan lördag kl. 18.
Fr o m 3:e söndagen i fastan 2008 frambärs dock den heliga mässan i äldre rit varje söndag (utom de gånger kyrkoherden är förhindrad). Sjungen mässa kommer troligen att firas några gånger per år, då som kvällsmässa den aktuella lördagen. Vid frågor kontaktas kyrkoherde Unnerstål. Aktuell mässtid och eventuella undantag pålyses i princip alltid på anslagstavlan.
Redan den 14 september firade msgr Cavallin den första Göteborgsmässan under Summorum Pontificum.
2. Hos franciskanfäderna i Jonsered firas också mässan i gregoriansk rit. Fr o m 30 september 2007 firas varje söndag och större högtid den heliga mässan i traditionell romersk rit, vanligtvis som sjungen mässa. Aktuell mässtid och eventuella undantag annonseras alltid på anslagstavlan. Observera att sommaravbrott förekommer.
Celebrant är pater prior, pater Frans Eric Larson.
Eskilstuna
I Heliga korsets församling [länk] firar kyrkoherde Michael Schneider mässan i äldre rit sedan hösten 2009. Mässtillfällena pålyses å anslagstavlan.
Redan samma dag som Summorum Pontificum trädde i kraft, fredagen den 14 september 2009, frambars den heliga mässan i klassisk romersk rit i fader Schneiders församling.
Karlstad
I Karlstads församling firar kyrkoherde Martin Ferenc mässa i äldre/gregoriansk rit minst en söndag per månad. Mässan frambärs i Vår Fru av rosenkransens kapell. På anslagstavlan finns aktuell information.
Växjö
I Växjö församling firar kyrkoherde Ingvar Fogelqvist mässa i äldre/gregoriansk rit en kväll i veckan. Mässan frambärs i S:t Mikaels kapell. På anslagstavlan finns aktuell information.
Luleå
I S:t Josefs katolska församling firade kaplan Martin Ferenc mässa enligt gregoriansk/traditionell rit. Mässfirandet upphörde sommaren 2010 p g a fader Martin Ferencs förflyttning till Karlstad.
Den första mässan i äldre rit i Luleå sedan Paulus VI:s liturgireform frambars på tvåårsdagen av ikraftträdandet av Summorum Pontificum, måndagen den 14 september 2009.
Övriga landet
Tillämpningen i övriga landet kommer att bero på kyrkoherdarnas och ordenskommuniteternas välvilja och kunskapsnivå men också på rådande efterfrågan och de troendes kunskapsnivå (många vet ytterst litet om sin liturgiska tradition, många känner ännu inte till Summorum Pontificum). Vi kommer att följa utvecklingen, och informerar om den allteftersom. Redan nu kan läsaren dock följa utvecklingen av grupper som verkar för att den äldre riten skall firas i deras församling. Klicka här.
Vidare
Glädjande är att vår biskop redan före Summorum Pontificum ställde sig mycket välvillig till planer på regelbundnare mässtillfällen i klassisk rit. Och för dem som så önskade lämnades vid begäran redan långt före 7 juli 2007 tillstånd för t ex dop och vigsel i den äldre romerska liturgin.
På längre sikt kräver situationen dock att vi alla frågar oss vad mer vi kan göra för att få tillgång till den liturgi, varmed vi känner oss förbundna. Endast med ett visst mått av engagemang och uppoffringar är detta ett realistiskt mål. Med Summorum Pontificum är utsikterna samtidigt bättre än någonsin.
I samarbete med Kristkonungens institut och på biskopens uppdrag hjälper Kardinal Dante-Sällskapet Stockholms katolska stift att informera om och anordna det som hittills varit stiftets officiella indultmässor. Vi informerar även om övriga mässtillfällen i äldre rit bara vi får kännedom om dem. Sällskapets mål sträcker sig dock avsevärt längre än så. I förlängningen vill vi inom ramen för den traditionella liturgin enkelt kunna få tillgång till alla sakrament och sakramentalier.
Härför är den i längden enda rimliga lösningen att minst en präst som under lång tid skolats i den traditionella liturgin verkar permanent i stiftet, i samarbete med de stiftspräster som önskar fira enligt äldre rit och som härför undergått skolning. En annan förutsättning är att kyrkoherarna runtom i landet uppvisar den välvilja om vilken den helige Fadern stadgat.
Härjämte arbetar vii oupphörligt för regelbundnare och framför allt frekventare mässtillfällen i den traditionella romerska liturgin för allt fler i vårt stift. Den öppna och hjärtliga dialogen med biskop Arborelius fortsätter naturligtvis. Hans Excellens biskopen har visat en verkligt faderlig omsorg om de katoliker som känner sig förbundna med den gregorianska liturgin.
Engagera dig! Hjälp till!
Mycket arbete återstår. I hoppets tecken! Kardinal Dante-Sällskapet och övriga engagerade i frågan kan emellertid inte uträtta under. Vi kan inte hjälpa dig utan din hjälp och din insats. Ligger dig vårt mål varmt om hjärtat? Hör av dig till biskopsämbetet! Tala med din kyrkoherde! (Alltsedan Summorum Pontificum ligger frågan numera till icke ringa del på hans bord.) Be att få mässan, be att få nästa dop eller din vigselmässa i den äldre riten! Allt detta är fullt möjligt redan i dag! (Se här hur man gör.) Och glöm fr a inte att bevista mässorna i äldre rit så snart du får tillfälle.
Vår biskop - det har han visat upprepade gånger - önskar veta hur många fler det är som inom stiftets gränser önskar sig den äldre liturgin. Han har åtskilliga gånger bevisat sin faderliga välvilja gentemot dem som känner sig befryndade med den äldre liturgin. Dop och vigslar i den extraordinarie formen äger således redan rum. Med biskopens uttryckliga välsignelse.
Låt oss därför vänligt be om det som erbjuds oss, och som i och med den helige Faderns motu proprio Summorum Pontificum kan erbjudas än frikostigare. På annat sätt kan våra önskemål om regelbundna mässtillfällen och övriga sakrament i den klassiska romerska riten helt enket inte bli kända. I 1988-års motu proprio Ecclesia Dei uppmanades vi av gudstjänaren Johannes Paulus II att med förtröstan vända oss till våra herdar för att be om den liturgi varmed vi rättmätigt känner oss förbundna. I Summorum Pontificum görs denna möjlighet åter till en normal och för alla legitim del av den latinska kyrkans liv. Drar vi i tillräcklig utsträckning fördel av detta?
Vill man främja den äldre liturgins sak finns även rikliga möjligheter att hjälpa till där man bor. Den äldre liturgin är på ett särskilt sätt krävande, inte minst ifråga om tid och resurser. Guds större ära blir här tämligen konkret. Sången är krävande och tidsödande. Ministranttjänsten är krävande och tidsödande. Arbetet i sakristian är krävande och tidsödande. Och allt måste dessutom samordnas.
Inte sällan anordnas efter mässorna ett föredrag och en bit mat. Också dylikt kostar pengar och tar tid i anspråk. De entusiastiska frivilliga som idag står för dessa olika uppgifter behöver förstärkning. I synnerhet i ett längre perspektiv, när de går från studier till familjeliv med småbarn (eller från studentliv till präststudier). Skulle någon flytta, sedan, behövs genast ersättning.
Kardinal Dante-Sällskapet
Vill du hjälpa till med det praktiska kring mässorna? Vill du stödja oss och hjälpa oss? Vill du lära känna Kristkonungens institut närmare? Kontakta oss isåfall! - Eller tillskriv själv institutet! - Envar är varmt välkommen. Såväl i vårt arbete som att besöka institutet, t ex i moderhuset i Gricigliano
Läs mer om vårt mål här...