|
VÄRLDEN IDAG
Ateister påverkar FP:s syn på friskolor En viktig målsättning för den
lilla kamporganisationen med endast 1 700 medlemmar är att man vill
införa ett totalförbud mot alla kristna friskolor i Sverige. Under
rubriken ”Tack Folk-partiet!” hänvisar organisationens hemsida till DN
Debatt och välkomnar att folkpartiet ”på ett mycket klargörande sätt
tagit ställning mot konfessionella fri-skolor”. Det
finns flera viktiga principiella formuleringar i artikeln. En sådan är
”Det är viktigt att understryka att föräldrars valfrihet aldrig kan bli
total i ett humanistiskt samhälle”, kan man läsa på www.humanisterna.se. –
Friskolor tycker jag är en utmärkt idé. Men det skall inte vara
tillåtet att kalla en friskola för kristen, betonar Hans Iwan Bratt,
förbundssekreterare på Hu-manisterna. Bratt
är medlem i folkpartiet och satt länge med i partiets inflytelserika
förnyelsegrupp som tillsattes efter katastrofvalet år 1998. –
Det skall heller inte vara tillåtet att i utbildningen framhålla den
ena trosuppfattningen framför en annan trosuppfattning, säger liberalen
Hans Iwan Bratt kategoriskt. Vad skall man då göra med de kristna friskolor som finns i dag? – Man skall dra in tillstånden. Och om de fortsätter ändå? – Det har jag inte någon uppfattning om. Det får väl skolverket lösa. Skall polisen hämta barnen? – Jag vet inte. Men du är tydlig med uppfattningen att kristna friskolor skall förbjudas? – Ja. De skall inte ens få fortsätta utan bidrag? – Nej, den obligatoriska skolans undervisning skall bedrivas utan religiösa ceremonier. Den 7 december i år anordnar Humanisterna ett seminarium tillsammans med Föreningen Rädda individen (FRI) i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Carina
Schedwin och Staffan Rosander från FRI skall då berätta om hur man
befriar människor från ”tankemässiga och ekonomiska beroenden som de
fastnat i hos vissa sekter”. FRI
har uppmärksammats för att i sin verksamhet förorda tvångsmedel som
kidnappning och avprogrammering. I slutet av 1980-talet blev flera
medlemmar i föreningen dömda för olaga frihetsberövande (Göteborgs
Tings-rätt, mål B4901, 1988). – Det är vår stockholmsavdelning som arrangerar det här seminariet, slår Hans Iwan Bratt ifråg sig. Känner du till FRI? – Vad jag förstår är det är en organisation som hjälper människor som vill bli befriade från sekter. Känner du till deras metoder? – Inte närmare. Känner du till att de blivit dömda i domstol för kidnappning? –
Jag har vagt hört talas om det, men har ingen närmare information.
Kidnappning är jag inte för. Inte heller avprogrammering mot någons
vilja. Men visst finns det extremsituationer där en läkare behöver ta
till tvångsåtgärder, till exempel för att skydda människors liv. Hans
Iwan Bratt och Humanisterna tolkar ensidigt religionsfriheten som
rätten att slippa religion, däremot inte rätten att ha, byta eller
uttrycka en religion. Du låter ganska övertygad i dina åsikter? – Jag har tänkt mycket på det här. Vi har också pratat mycket om religiösa friskolor inom Humanisterna. Du vill att din trosuppfattning skall prägla undervisningen i den allmänna skolan? –
Jag ser det inte som en trosuppfattning. Jag tycker att skolan skall
undervisa utifrån demokrati, med religionsfrihet. Den obligatoriska
skolan skall förmedla en gemensam värdegrund. Det finns ett antal
värderingar som vi tycker att skolan skall stå bakom. Skolan skall
förmedla kunskap om demokrati och tillämpa demokrati i skolan FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna säger att ”Rätten att välja undervisning, som
skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar”.
Europakonven-tionen slår dessutom fast att ”Ingen får förvägras rätten
till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på
sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera
föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och
undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och
filosofiska övertygelse.” Efter att Världen idag läst upp ovanstående konventioner för Hans Iwan Bratt blir hans svar: – Det uppskattar jag inte! Hur menar du? –
Nej, låt mig säga så här i stället: Jag har inga problem med dessa
formuleringar. De stöder ju helt min uppfattning. Den obligatoriska
skolans uppgift skall vara att förmedla sakkunskap om olika religioner.
Vi vill att skolan undervisar om olika typer av livssyner. Men vi menar
att samhället skall vara sekulärt och inte ta ställning i religiösa
frågor. I konventionerna talas det om föräldrarnas ansvar för undervisning, du talar hela tiden om statens ansvar? –
Skolan skall inte förmedla en uppfattning i trosfrågor, det skall
överlåtas till familjen. Det skall i så fall föräldrarna göra. Men om de då vill göra det genom att välja en kristen friskola? Nej, det skall de inte få göra, det får göra hemma. |