Kardinal Dante-Sällskapet

Kristkonungens instituts vänner i Sverige

Kardinal Enrico Dante

Enrico Dante (1884-1967) blev den siste av den romerska kyrkans stora ceremonimästare. Han hann tjäna fem påvar : Benedictus XV, Pius XI, Pius XII, Johannes XXIII och Paulus VI; och närvarade vid fem konklaver: år 1914, 1922, 1939, 1958 samt 1963. Kanske mer än någon annan under 1900-talet förkroppsligade han såväl det prästideal som den liturgisyn, som omvärlden förr ansåg vara kännetecknande för den katolska kyrkan.

Enrico Dante tjänade Pius XII

Hos kardinal Enrico Dante syntes vidare det kristna mysteriet och kärleken till liturgin oupplösligt förenat med det mänskligt förfinade. Nåd och natur, religion och kultur. Den katolska jämvikten fanns även här. Denna jämvikt är för oss ett ideal, varför vårt sällskap valt att hedra Enrico Dantes minne.

Enrico Dante såg dagen i en romersk familj den 5 juli 1884. Han hade två systrar och en bror, vilken blev missionär i Brasilien. Den unge Enrico studerade ett tag i Paris.

Ärkebiskop och påvlig ceremonimästare

Den 3 juli 1910, efter de erforderliga studierna, vid Collegio Capranica, prästvigdes Fader Dante för det påvliga stiftet, 26 år gammal,  av den latinske patriarken av Konstantinopel Giuseppe Ceppetelli.

Redan 1914 knöts den unge fader Dante till Kollegiet för påvliga ceremonier. Han arbetade jämväl för den påvlige penitentiarien och doktorerade. Han skulle i 37 år komma att undervisa först i filosofi, senare i teologi såväl vid Athenæum Regina Apostolorum, stiftet Roms eget påvliga universitet, som vid missionskongregationens Urbaniana.

Nya kardinaler mottager sin värdighet

Enrico Dante var känd för sin atletism och var särdeles förtjust i bergsklättring. Han var en samvetsgrann präst som i över 40 år varje vecka hörde bikt i kyrkan Sacro Cuore al Suffragio. Den blivande kardinal Dante tjänstgjorde också som präst i Lateran- basilikan och var härutöver kanik i Santa Maria in Monte.

Från och med 1923 och fram till sin död var Enrico Dante verksam vid den romerska ritkongregationen (Sacra Rituum Congregatio). I maj 1943 mottog han prelatvärdigheten av Pius XII. I juni samma år blev han prefekt för de påvliga ceremonierna. Monsignore Dante knöts samtidigt allt närmare till ritkongregationen, vars sekreterare han skulle bli 1960.

Enrico Dantes grav

Den 28 augusti 1962 utnämndes msgr Dante till titulärärkebiskop av Carpasia. Biskopsvigningen mottog han av Johannes XXIII i Lateranbasilikan den 21 september samma år. Den 22 februari 1965, efter lång tjänst som påvlig ceremonimästare, undfick ärkebiskop Enrico Dante kardinalsvärdigheten med titeln kardinaldiakon av S. Agata de' Goti (ett stenkast från Angelicum).

Kardinalen gick ur tiden den 24 april 1967, 82 år gammal. Han var då alltjämt verksam vid den romerska ritkongregationen. Han  ligger begraven i S. Agatas krypta.